...
Ibland så undrar jag hur mina känslor fungerar.
Jag är lycklig.
Jag har en underbar pojkvän.
Vi ska flytta ihop.
Det kommer bli skitbra.
Visst, det kom rätt hastigt bestämt...
Fick en förfrågan från en som ville hyra min lägenhet i ett
par månader och jag nappade på det.
Jag är ju aldrig hemma på Prebende ändå.
Sen är det klart att det är en trygghet att ha kvar lägenheten oxå.
Man vet ju faktiskt aldrig vad som händer. Skönt att inte sälja den.
Det är ju inte så att jag behöver dom pengarna just nu liksom.
Jag borde vara jätteglad.
Håller på för fullt och packar ner kläder och grejjer för att flytta
dom till Johans lägenhet.
Men det kanske är just det som är problemet. Flytta dom till Johans lägenhet.
Hur länge kommer det kännas som att jag bor i Johans lägenhet?
När kan jag känna att det är mitt hem?
Hade det känts bättre om vi flyttade till en helt ny lägenhet?
Är han lika glad som jag över det eller känner han att han inte hade något
val än att låta mig flytta in där?
Det är så mkt känslor och frågor som bara flyger omkring i mitt huvud.
Jag vet ju att jag är glad över det. Jag längtar tills allt är klart.
Men ändå sitter jag här i min ensamhet och gråter...
hahahah fan vad taskigt! fast ibland gillar jag ändå hur ärliga grabbar är. kanske därför jag mest bara har manliga vänner?
sötnos, don't worry! everything's gonna be allright!
fanx för snäll comment =)
så mycket som ändras på kort tid så du är nog bara lite överväldigad. kommer att gå skitbra gumman <3
Tyvärr blev du inte någon av de 20 första! Allt bra med dig annars idag?
svar:
jag måste måla dem för att inte bita på dem :D
det kanske funkar för dig med? :*
uhm, du var inte sugen på att beställa en ny bloggdesign av mig? :D
Snuttis då, det kommer gå hur bra som helst!
Är så lycklig för din skull, om du bara visste.
Torka dina tårar och lev, ni kommer få det super bra!
han är nog hur glad som helst för att han hittade dig, du är ju för bra för att va sann liksom.
Du betyder massvis Åsa! <3
